Stickedikt
Två klirrande stickor som slår uti takt
och maska för maska blir till.
Följer jag noga mönstret jag gör
så blir det precis som jag vill.
Garner jag har, ett helt litet berg
salig jag blir av mjukhet och färg.
En kofta, en sjal, sockor så rara
och söta små vantar får någon liten.
Det blir som en form av meditation
när stickorna möts hörs entonig ton.
Precis som klockans tick-ticke-tick,
ett mantra det blir, stick-sticke-stick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar